emelie

Idag, när jag var ute på stan, kände jag mig som en äkta storstadsmänniska.
Där gick jag, med min nya dyra (men jävligt snygga) jacka, ett par svarta högklackade stövlar (som jag för övrigt får ont som fan i trampdynorna av), snyggt sittande jeans, slarvlook i håret, tre påsar med nyinhandlade grejer, och sist men inte minst... en take-awaykaffe från Baker Hansen (en enkel cortado, för att vara exakt).
Jag gick och kände mig jävligt nöjd, trots mina värkande fötter, för att jag liksom lyckats bli en "sån där". En sån där storstadsmänniska. En sån där som alla andra i Oslo verkar vara. Något som jag alltid fruktat, något jag aldrig kunnat tänka mig själv som, något som varit totalt främmande för mig.

Egentligen vet jag inte om jag ska vara nöjd över denna upptäckt, eller om jag ska stänga in mig i några dagar för att glömma bort tramset.

Dessutom har jag varit och köpt en bag-in-box och en liten flaska med Asti på Vinmonopolet. Jag har köpt alkohol själv, för första gången sedan jag blev 20. Shit... Första gången efter nästan fem månader. Ooookej.

Jaha... Ännu en sak som gör mig till en liten storstadsmänniska är alla fikor jag tar. Alla storstadsmänniskor går och fikar. Jag ska snart iväg igen för att ta en fika med Jessica. Sen ska vi leta efter varsin hatt. Party imorgon... "Kom med hatt eller kom naken"tema. Stinas och Jonas byebyeparty är det som gäller. Trist men sant.

JODÅ, så atte... Måste röja upp här lite innan jag drar, Rasmus kommer ikväll.

Hejdå!