"älskling... det löser sig"

Fakta
I Augusti flyttade Robin till Oslo för att jobba.
Innan jul fick han veta att han skulle bli flyttad till Stockholm, och få en tjänst där, på samma företag.
Vi planerade att flytta ihop i Stockholm, då jag kunde börja läsa på universitetet i Uppsala. Skitbra!
Men nu har han börjat få olika besked från chefen i Oslo och från chefen i Stockholm. Både ja och nej, vill säga.
Idag fick han veta att han antagligen kommer kunna få en tjänst i Stockholm, men de har ingen aning om när det kan bli. Till hösten? I november? Till nästa vår?...

Drömmar krossade. Planerna flyger iväg med vinden.



"Det kommer lösa sig, älskling..."

Kommer det verkligen lösa sig? Kommer du verkligen få jobbet i Stockholm eller ger de dig falska förhoppningar fortfarande? Det löser sig alltid för dig. Du har ditt jobb, i vilket fall som helst. Vare sig om det är i Oslo eller i Stockholm. Men jag?.. Var ska jag bli av?

"Jag hoppas att du orkar vänta, älskling..."

Vänta.. Vänta? Jag kan inte vänta till sista dagen. Sista dagen innan ansökan ska vara inne. Det finns lite att planera innan man ska flytta. Var ska jag bo? Kommer jag ens få tag i ett boende?
Ska jag bo med dig i Stockholm? Ska jag bo med Sofie om det blir Göteborg?
Dessutom måste jag ha gott om tid att förbereda mig psykiskt innan jag söker in någonstans. Det tog nästan ett halvår för mig att börja acceptera tanken på att flytta till Stockholm. Det var en mardröm för mig i början. Stockholm, så stort. Stockholm, ingen mamma, ingen pappa. Stockholm, mina vänner! Stockholm, min dans! FAN! Hur skulle jag klara det? Men jag kom över rädslan. Åtminstone lite grann.

Jag minns så väl orden du sa i Augusti, innan du skulle flytta... "Ett år älskling, sen kommer jag hem. Det klarar vi."
Ett år... Sen skulle vi börja plugga ihop. Här.. Vi två.
Trots att jag förstod att du inte skulle komma hem efter ett år, väntade jag. Vi skulle ju flytta ihop. Om jag så skulle bli tvungen att flytta till Stockholm. Flytta ihop skulle vi. Så var det bestämt.
Men nu då?.. Om du inte ens får jobbet i Stockholm? Hur länge ska vi behöva ha distansförhållande? I 5 år, tills jag pluggat färdigt?..

"Jag älskar dig...
"
Var inte ledsen älskling..."

Var inte ledsen?! Sluta ta allt med en klackspark, och börja sätta dig in i min situation istället. Du måste förstå hur det är för mig.

Kär. Vilsen. Kär. Orolig. Kär. Rädd. Kär.




JAG BEHÖVER DIG!

Kommentarer
Postat av: nelle

Usch! Jag ska inte sæga att jag førstår dig, før jag har inte upplevt det du går igenom nu - men jag kan sæga som så att det låter hemskt! En løsning om du ska flytta till Stockholm hade varit att du och Chassi flyttade ihop :-) Billigare hyra och trevligt sællskap! Emlan, du behøver en tjejkvæll. Vad sæger du? Ska vi styra upp något? Puss miss you

2008-02-27 @ 13:55:54
Postat av: Emelie

Nelle:
Får inte Robin jobbet i Stockholm, så flyttar jag till Göteborg. Det blir nimmare att pendla mellan Göteborg och Oslo.

Tjejkväll låter som en himla bra idé. När, var, hur?

Postat av: anna

jag vill ooooockså vara meeeeeed på tjejkväll! jag tar med mig skootern som på den gamla goda tiden, tihi :)

2008-02-27 @ 23:56:51
Postat av: anna

& du, emelie, du är starkare än du tror. du är en av de starkaste människorna jag känner. visst kan man inte alltid vara optimistisk & tänka att allt löser sig, man måste samtidigt vara realistisk. men jag känner dig tillräckligt väl för att veta att du kommer ta dig igenom det här, eller snarare NI, för ni är ämnade för varandra & kommer klara det här hur bra som helst :)

2008-02-28 @ 00:01:31
Postat av: Emelie

Klart att du ska vara med, Anna!
Vi får prata om när det blir. :)

2008-02-28 @ 05:44:18
URL: http://emlisen.blogg.se/
Postat av: Anna

Jag vill ovkså vara med :P HAHA. Kommer ni ihåg när vi käkade räkor hemma hos Nelle sista dagen på sommarlovet för väääldigt längesen? Det va tider det. ;)

2008-02-28 @ 11:12:37
URL: http://pannispannis.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback