emelie

GÄSP! Gud vad trött jag är idag.
Igår stängde jag och jobbade alltså till 21. Jag och Jessica hade kommit överens om att om hon stannade på jobbet tills jag slutat (hon slutade 6), så skulle jag följa med henne hem till hennes nya och tomma lägenhet och dricka te och mysa lite, invirade i varsin filt. Så blev det. Vi gick inom mig en sväng så att jag kunde byta om till mjukis och så, och för att hämta lite annat smått och gott. Vi kollade upp när sista trikken gick hem, 12.02.... "Shit, klockan är redan 10. Och det tar minst en halvtimme för oss att ta oss till lägenheten". Kändes så onödigt att åka dit och sedan gå igen. Därför planerade jag med Rasmus, som ändå skulle vara ute på vägarna lite senare, att han skulle hämta upp mig när han var klar med sina business och skjutsa hem mig.

Tiden hos Jessica gick, vi hade det jättemysigt trots att det var småkallt i lägenheten. Vi hade ju trots allt teet, filten och ett tänt ljus på bordet. Vid två-tiden ringde Rasmus och sa att de var på väg, de irrade rundor eftersom de inte visste helt var det var. Jag gick ut till vårt mötställe i det snöiga och kalla Oslo, men när jag precis kommit fram får jag ett meddelande om att han inte kan komma. Klockan hade blivit för mycket och han kunde inte hitta vägen dit.

Hmm.. OKEJ? Vad gör jag nu? Sista trikken har gått, det är långt hem, jag måste sortera tvätt innan jag ska till jobbet imorgon. FAN! Klockan hade nu blivit halv tre. Jag fick helt enkelt gå hem till Jessica igen och sova där.  Ställde klockan på 04.50 så att jag kunde hinna med första trikken hem 05.09. Skööönt att komma hem och krypa ner till varma Robin och sova några timmar till. Nu har jag tvingat mig upp ur sängen (gäsp!) och ska börja sortera tvätt direkt, så jag har det gjort. Sedan är det frulle som gäller och vid halv ett bär det av mot jobbet igen.

Fy fan. Man lever ett hektiskt storstadsliv. *tsss* :)